nu är det dags
Men var tog åren vägen egentligen?
artikel i tidningen Hälsa
I samband med att jag vann Hälsovinsten vid Blodomloppet förra året så tyckre redaktionen på tidningen Hälsa att de ville veta mer om min historia så de frågade om jag kunde tänka mig att ställa upp på en intervju som skulle bli ett nystartsuppslag i tidningen. Efter många om och men, inte-kan-väl-jag osv beslutade jag mig ändå för att jag visst kan. Åsikter om rätt eller fel kommer finnas ändå och de som tycker att det är fusk att gå ner i vikt med hjälp av en gastric bypass kan ju bara låta bli att läsa just det uppslaget i tidningen och ärligt talat, det är ju faktiskt mer deras problem än mitt.
Sagt och gjort, sent i höstas blev jag så intervjuad och för någon månad sedan kom det en fotograf som tog en himla massa bilder. Inför fotograferingen fanns det vissa önskemål på klädseln. Helst skulle den vara vårinspirerad, gärna ljusa färger, inga för stora kläder - det skulle ju synas att man gått ner i vikt och framför allt - inga svarta kläder. Jo men visst, sådär i början av april består garderoben verkligen av ljusa, lätta, åtsmitande, icke-svarta plagg. Hm, undrar vad som hände med tanken att köpa mer färgade och mindre svarta kläder? Det blev till att rota länge i sommargarderoben för att hitta något som skulle funka.
Och nu finns min tidningsdebut i affären! En märklig känsla att se sig själv på ett stort uppslag måste jag säga. Och jag har faktiskt inte läst igenom hela artikeln ordentligt. Visst, det är ju min historia men det är någon annan som har valt vilka delar som kom med och det känns lite konstigt att se den berättad genom någon annans ögon. Tveksamheten jag kände före publiceringen var nog alldeles i onödan, hittills har den feedback jag fått bara varit positiv! :)
annas ärtbiffar
I förra veckan gick jag förbi frysdiskarna inne på ICA och såg att Findus kommit ut med en (iaf för mig) ny rätt, Green Pea Burger. De såg himla goda ut och i ett anfall av hur-svårt-kan-det-vara gick jag förbi frysdisken och plockade åt mig en påse ärtor.
Nu föll det sig så lyckligt att dagens efter hade det beställts stuvade makaroner och kötbullar och då passade det ju himla bra att prova ut ett eget recept på ärtbiffar.
Det här är vad jag plockade fram
600 g frysta ärtor
1 citron, bara det rivna skalet
1 röd chili, finhackad
1 ägg
1 dl havregryn
1 dl havrekli
½ tsk salt
1 krm svartpeppar
Och så här gjorde jag
Ärtorna tinades och blev sedan till puré med hjälp av en stavmixer. I ärtpurén blandade jag sedan ner alla andra ingredienser. Sedan formade jag biffar av blandningen och stekte i olivolja på mellanvärme tills de fått fin färg och blivit fasta i formen, smeten är nämligen väldigt lös först (nästan så man undar hur man ska kunna vända på dem när det är dags men det går om man bara väntar en liten stund).
Och till det mest intressanta just nu, hur smakade de?
Jag som är ärtfrälst (som liten skulle mamma och pappa kunnat sätta mig i ett ärtfält på morgonen och hämtat mig på samma ställe på kvällen) gillade dem och kommer definitivt att göra dem fler gånger.
Lille sonen valde att gå all in på de vanliga köttbullarna men den store sonen chockade mig som sagt rejält med att ta för sig av ärtbiffarna och gav sedan omdömet "godare än de ser ut". Mycket bättre kan det knappast bli!
en helg i hälsans tecken
Förra året vann jag Hälsovinsten i samband med att jag sprang Blodomloppet i Linköping. Det var en tävling i samarbete med tidningen Hälsa och själva vinsten bestod av ett diplom, en årsprenumeration nämnda tidning samt en maxiweekend på hälsohemmet Masesgården.
Och nu var en helg inbokad för en liten tripp upp mot Dalarna. Masesgården ligger ungefär en mil utanför Leksand med gångavstånd till Siljan om man skulle vara väldigt sugen på ett kallt bad...
Själva gården bestod av ett antal mindre hus som stod lite huller om buller, hur mysigt som helst!
Rummet låg på ovanvåningen i huvudbyggnaden och det var inte helt utan att jag fick lite lägerkänsla med knarrande trappor, matsal och små utrymmen här och där.
Här är utsikten från rummet.
En av grejerna med Masesgården är att de enbart serverar vegetarisk kost. När jag berättade det för pappa före avresan fick han något bekymrat i blicken och undrade lite smått "Men vad ska du äta då?". Nu var just det inga som helst problem, maten var god och vid varje måltid fanns det en rejäl buffé av godsaker att välja på!
Varje helg eller vecka på Masesgården erbjuder ett tema och helgens tema var kom-i-form. Det innebar att det erbjöds olika typer av träningsformer tex vattenjympa, yoga, soma move mm. Man kunde även gå på olika föreläsningar som hade med kost och hälsa att göra. Dagsschemat var alltså fullspäckat om man skulle hinna med att närvara på allt, man hann i stort sett bara upp på rummet korta stunder för att vila lite kort eller byta om till nästa aktivitet (vilket naturligtvis bara förstärkte min inneboende lägerkänsla :)).
Den lilla tid som fanns över kunde man sitta och prata en stund eller kanske gå och bubbla lite i bubbelpoolen. Om man orkade vill säga, det tar tydligen på krafterna att vara på hälsohem så man var skapligt trött på kvällarna och det var definitivt inga problem att somna när man väl lagt huvudet på kudden!
Dagen för hemresa sammanföll med vårmarknaden i Rättvik så det fick bli en sväng dit också innan bilen vände hemåt.
Sammantaget var det en väldigt uppskattad helg, det blev lite som en omstart av kroppen som verkade uppskatta den vegetariska kosten minst lika mycket som smaklökarna så det kommer jag definitivt fortsätta med! Jag tror inte att det blir en helt ut vegetarisk kost men huvuddelen kommer att vara det iaf. Men en och annan väl utvald köttbit kommer det allt att bli i fortsättningen också.
dagens chock
När den store sonen väljer ärtbiffar framför hemgjorda köttbullar med förklaringen "köttbullar har jag ätit förut och de där biffarna ser goda ut". Att dessutom få betyget "godare än vad jag trodde" fick chocken att fördjupas till nära på ett tappahakanmoment!
Godare än de ser ut :)
