men nä, det här känns inte okej...

Men alltså, det är inte utan att det här känns lite personligt.
Jag sitter i godan ro med morgonkaffet vid datorn, hunden har gosat in sig bland soffkuddarna och lillkatten far runt som en tätting. Då hoppar Lilla Grå upp på bordet och tittar kort på mig över laptopskärmen, sedan vänder hon sig om och kräks upp en pälsboll över fönsterbrädan, in bakom elementet och ner på golvet. Innan jag hinner tänka "kattskrälle" vänder hon sig om igen och tar nästa pälsboll på den vita bordsduken, sedan ett snabbt skutt ner på golvet och tar en till på mattan och kvickt under soffan för att lägga en sista där. När hon väl var klar med den så gav hon mig en triumferande blick och gick sedan och la sig i min säng. Som sagt, det känns en anings personligt men vänta du bara, hämden är ljuv...
 
Det är inte utan att det skulle kunna vara ett utdrag från kattens dagbok...
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0