Hör hur Elvis kommer in genom balkongdörren efter en liten kvällstur. Han verkar mycket nöjd med sig själv och jamar lite. Sedan hör jag hur han börjar leka i köket, skutta runt som om han jagar något. STOPP DÄR! Jagar något? Här minns jag genast de byten som den lilla grå glatt har tagit med sig in för att visa upp för mindre glad matte så jag studsar (ja ja, kravlar om det nu är så himla viktigt med sanningen) upp ur soffan och rusar ut i köket för att förhindra elak lek med litet bytesdjur. Blir dock smått full i skratt åt min lille jägare...