Att ha en katt är ju rätt så mysigt, att ha två är lite mer mysigt. För det mesta.

Just nu är båda katterna inne i en tahandommatte-fas. De är med andra ord himla mysiga. Och närgångna. Det ska gosas, klappas, spinnas, finnas nära och trajas (enligt SAOL; traja v. att efterlämna traj dock ej att sammanblanda med den troligtvis mer dialektala betydelsen; traja v. att trampa runt) 24 timmar om dygnet. För att inte glömma att det helst ska ätas från samma tallrik men där drar matte gränsen, just tallriken har jag himla gärna ifred faktiskt.

 

Men så det där lite mer omysiga. Det där de lämnar efter sig. I kattlådan (och tack för att de lämnar det i kattlådan och ingen annanstans!).  

Nu är det faktiskt så att det finns dom som tycker att det där katter lämnar efter sig i kattlådan är ganska trevligt. En del hundar hör till den gruppen. De som kan se kattlådelämningar som en delikatess. Och då är det svårt som matte att få en del hundar att låta bli kattlådan. Speciellt när en del hundar utvecklar ett sjätte sinne för när man oupptäckt kan ta sig en titt i nämnda låda efter nämnda delikatess. Typ när matten sover. Eller inte är hemma. 

 

En annan sak som är negativ med kattlådan är att det sprätts kattsand lite var stans där lådan står. När katten är klar med sitt så tar den ett steg ut lådan och sprätter lite nonchalant med en tass i taget så att sanden flyger omkring. Sedan tittar den på sin matte som att det är matten som har sprätt runt sand istället. Man skulle kunna säga att katter liksom är lite mindre bra på att ta på sig ansvar för vad de ställer till med, lite ändring på den fronten skulle inte göra något.

 

Sedan är inte kattlådor någon direkt trevlig inredningsdetalj. De är helt enkelt riktigt fula.

 

Med tre mycket bra anledningar till att vilja gömma undan lådan så började jag leta igenom en liten vrå av internet på lämpliga lösningar och jisses vad folk är kreativa! För att testa om de små liven går med på att ha lådan gömd så föll valet på att köpa hem ett badrumsskåp från IKEA. Sedan lånades det hem en borrmaskin och en sticksåg som tillsammans halvt skrämde livet ur den gula katten som raskt tog en paus i tahandommattandet. Nu var det inte riktigt det som borrmaskinen och sticksågen var avsedda att göra utan deras syfte var att såga upp ett lagom stort hål i sidan av badrumsskåpet så att den gula katten och hans gråa kompanjon skulle kunna ta sig in i skåpet utan att behöva öppna skåpsdörrarna.

 

Sedan var det bara att inreda lådan med lite plast i botten (ifall någon skulle missa lådan någon gång), en bit dörrmatta som är tänkt att dra åt sig lite av den där sanden som annars skulle sprättas iväg och uppe på det placerades själva kattlådan. Skåpet fick stå med öppen dörr första natten så att den gule och den grå skulle förstå vitsen med det hela (de var nämligen ytterst ointresserade när matte försökte visa vart kattlådan tagit vägen och hur man skulle hitta den igen). Och det verkar ha fungerat! Lådan har haft uppenbarligen haft besök, utsprätt sand i badrummet har minskat rejält och jag slipper se eländet varje gång jag går in i badrummet. Nu när jag vet att de små liven går med på en gömd låda så kan jag ju titta efter en variant som ser liiite bättre ut än den här (har av någon anledning lite svårt för skåp under handfat...) men tills dess jag hittat vad jag verkligen vill ha så duger den här lösningen gott!