Jag har under en längre tid försökt få med mig den lille sonen  på en runda eftersom han ändå har ett förflutet som idrottskille med en massa fotbolls- och innebandyträning i bagaget men han har hela tiden haft en massa anledningar till att inte följa med. Inga bra skor, för kallt, för isigt, för trött, för mörkt, för hungrig, ja det har hela tiden funnits en bra (?) anledning till att slippa. Men idag tog de slut! Så vi bytte om och gav oss ut! Det blev en runda på 8 km för mig (två varv i elljusspåret)  och 5 km (ett varv) för den lille sonen som ändå höll i fram till 2,5 km då han fick lov att släppa. Så morsan vann på uthållighet kan man säga. Men om vi valt en riktigt kort runda så hade han nog klarat av det på ren vilja, han är trots allt snabbare än mig det märktes under den första kilometern. Skulle tro att jag behöver börja lägga in ett och annat snabbpass i träningsschemat för att höja mitt tempo på både korta och längre sträckor!