Det var inte lika roligt att vakna tidigt imorse och inse att det var dags att bege sig mot jobbet. Termometern visade på -16 grader. Lååångt ifrån den milda vintern jag vant mig vid. Uppenbarligen var det långt ifrån den milda vintern som bilen vant sig vid också. Det tog mig 10 minuter att få bort snö och is, ytterligare 10 minuter att ta sig in i bilen bara för att upptäcka att den där reservstartmotorn jag har till låns tills imorgonn inte bara är svårtflirtad när den är varm. Samma sak gäller tydligen vid lite mer rejäl kyla också och det innebar att batteriet snart tröttnade på tillvaron också. Sedan tog det ytterligare 10 minuter tills jag och lille sonen gav upp våra försök att knuffa ut bilen så jag kunde få starthjälp av backen ner från parkeringen (enda tillfället då det är positivt med en eländigt lång och brant backe upp till parkeringen), snö med is under är faktiskt ingen ypperlig förutsättning för bilknuffande. Där gav jag upp försöken att ta mig till jobbet för egen maskin och ringde till pappa som kunde ställa upp med lite skjuts till jobbet.

Det må vara kallt ute och det är inte speciellt upplyftande att frysa men visst är det vackert när rimfrosten glimmar i träden och dimman stiger ifrån ån, lite plåster på såren med så fin omgivning på väg till jobbet!