Nu när det börjar närma sig snö och kyla så är det många som visar omtanke för alla småfåglar och ställer ut fågelbord i sina trädgårdar. Ett problem som följer med detta är att många katter av naturliga skäl visar ett mycket stort intresse för fågelbordet och dess besökare.
Men i ärlighetens namn, det är inte alltid så lätt att vara katt heller...
En grå och trist dag som denna så finns det saker som ändå får en att börja skratta. Att kolla in you tube-klipp med Galenskaparna är definitivt en sådan sak!
Vid flera tillfällen har jag sett inlägg på facebook om att folk har ätit detta och jag har sett ett flertal recept på det i diverse olika tidningar och på nätet. Alla verkar vara eniga, detta är supergott och ska ätas igen och igen och igen. Och om det bara ligger ett uns av sanning i det så måste det ju i alla fall vara ätbart eller? Så pulled pork kom upp som lördagens erbjudande på veckans matsedel.
Så fläskkarrén åkte in i ugnen i en lergryta tillsammans med salt, peppar, lök, vitlök och barbequesås och där fick det gotta till sig i sådär en sex timmar! Sedan serverades detta tillsammans med sallad, gurka, majs, rödlök och gräddfil lagt i frallor. Och hur smakade detta? Här nedan följer familjens recention...
Den lille sonen; det va gott!
Mamman; inte dumt alls (trots att mamman har liiite svårt för den rökiga smaken).
Lilla Bus; det luktar gott, det luktar gott!
Lilla Grå; ni kan äta bäst ni vill, släpp ut mig!
Pälsbollen; får jag smaka, jag vill ha en bit, snälla, ge mig också!
Kommer det att lagas till någon mer gång? Ja, jag tror minsann det.
Vilket väder! Och eftersom jag fick nästan alla måsten och borden gjorda igår så bestämde jag mig för att det var ett perfekt läge för en rejäl långpromenad.
Idag är en mindre bra dag. Eller egentligen har det varit en bra dag, det är väl sinnestämningen som varit mindre bra. Det har helt enkelt varit en vemodig dag med många minnen som strömmat fram och tillbaka med en salig blandning av saknad, sorg och glädje.
Mamma skulle ha fyllt 70 år idag.
Det skulle ha varit fest och glam med blomsterbuketter, presenter, smörgåstårta och överfulla kakfat. Det skulle ha varit värme, skratt och glädje.
Istället har dagen inneburit en klump i halsen och nära till tårar allt som oftast. Och dessutom, jag kan inte ta in att det har gått över 15 år sedan det senast firades födelsedag den sjunde oktober.
Att torka köksluckor samtidigt som man steker pannkakor kan tyckas vara kontraproduktivt eller iaf ogjort arbete som Tumbo-Georg hade sagt i en liknande situation. Jag väljer att se det som att slå två väldigt tråkiga flugor i en smäll!
Efter en intensiv jobbvecka trodde jag att jag bara skulle sitta och glo rakt in i en vägg hela helgen men förutom något så ovanligt som en sovmorgon till halv elva igår så har jag faktiskt haft en massa energi till, eller snarare lust till, att få saker gjorda här hemma. Här har putsats fönster, biblioteket fick besök, veckomatsedeln planerades, söndagsmiddagen förbereddes, balkongen är höststädad samt fröknäcke och banankaka bakades. För att ni inte ska kräkas på all denna präktighet så kan jag meddela att lördagskvällen tillbringades i ryggläge i soffan med en cider och en pytteliten skål med ostbågar inom bekvämt räckhåll samt med en liten Elvis kurrandes på axeln. Slappt så det förslår!
Men för att komma till inläggets ämne, banankaka. Jag bakade ju en sådan igår och jäklar vad god den blev (jajjemän, jag kan äta banankaka också men inte så stor bit)! Många olika recept har jag provat men nu har jag hittat ett som absolut kommer att hamna i min receptbok och naturligtvis så vore det rätt sjäviskt att inte dela med sig av detta så här kommer det, banankakereceptet;
100 g maragarin
3 dl strösocker
2 ägg
5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
1 tsk ingefära
2 tsk kanel
½ dl kaffe
2 mogna bananer
Smält margarinet
Vispa ihop strösocker och ägg till en fluffig smet. Mosa bananerna, rör ner ingefära, kanel och kaffe i bananmoset. Rör ner vetemjöl, bakpulver och bikarbonat i äggsmetet. blanda ihop äggsmet och banansmet och rör slutkigen ner det smälta margarinet. Häll i smord och bröad form, in i ugnen på 175 grader i 60 minuter.
Häromdagen, i en diskussion med ungdomarna på jobbet, så dök det upp en fråga. ”Vad skulle du ta med dig ut om det började brinna hemma?”. Efter en liten snabb fundering svarade jag att det viktigaste för mig efter de levande varelser som finns i hemmet i så fall skulle vara fotoalbumen. Allt annat är materiella saker som i stor utsträckning skulle kunna ersättas men just fotoalbumen innehåller så mycket minnen.
Den här lilla funderingen bet sig fast och jag tänkte allt mer kring det här. Vilka saker i mitt hem står för något riktigt viktigt för mig? Hitintills har jag kommit på fyra saker som ger mig en rejäl skjuts ner längs minnenas allé. Det första är mammas gamla receptbok som hon fick av mig i födelsedagspresent någon gång för väldigt länge sedan (naturligtvis stod det på insidan av pärmen, "julen 1979, julklapp från Anna"), i den kan man hitta recept som Farmor Evas brunbärssaft och Mormor Selmas mjuka pepparkaka. En annan grej är att foto på mamma där min brorson sitter i hennes knä, för det var sådan som mamma var. Sedan har jag ett par figurer som skickar mig ner till köket på Björkliden 6, det vill säga hem till mormor och morfar. De här figurerna stod på spishyllan i mormors kök och så fort jag ser dem tänker jag på mormors skratt, björnlimmet och pippiboken i kökslådan och skåpet där det ALLTID fanns en godispåse av något slag. Förresten, 5 saker får det bli istället, den femte saken är en liten burk i plast där mamma hade lite olika smycken, även där de flesta i plast. Den burken stod alltid på mammas nattduksbord och vilken lycka det var när man fick plocka upp dessa smycken och prova dem…
Så de saker jag tycker är viktiga för mig har verkligen inget ekonomiskt värde, de är småsaker som lätt skulle hamna i papperskorgen på en loppis men så mycket jag skulle sakna dem om de försvann!
Igår tog jag en liten tur söderut för att hälsa på en god vän. Det blev en dag fylld med en massa prat och så lite shoping på det. Som pricken över i på en trevlig dag så fick jag med mig familjens nytillskott hem!
Låt mig presentera...
Elvis i egen hög person!
En mycket nyfiken liten katt som redan hunnit med att utforska lägenheten och tagit komandot över hunden...
Elvis hade mellanlandat hemma hos syrran Smoothie, här sitter de och spanar efter vargen, eh, jag menar Blondie.
Blondie sa inte mycket om att Elvis följde med hem, hon verkade mest tycka att om man bor tillsammans med en katt så kan man lika gärna bo ihop med två, åtminstone så länge man får ha hundmaten i fred... Selma däremot var ytterst tveksam till den här förändringen. Vad sjutton var det matte hade dragit med sig hem?
Det var lite kalla kriget-vibbar här igår, i alla fall från den stora grås sida. Elvis var inte så långsint och tyckte väl mest att den där grå saken var rätt trist som inte ville vara med och leka! Hur kul kan det liksom vara att bara sitta och stirra när det finns massor av skojiga saker att greja med? Skulle tro att hon snart tinar upp och att det då blir full fart här hemma!
I fredags hämtade jag gudsonen för övernattning och bus! På kvällen fixade vi till tacos
och dukade fram så mitt kök förvandlades till bästa restaurangen med finglas, servetter, tända ljus, bordsservering och allt. Supermysigt! Efter maten spelade vi en massa Uno tills ögonen gick i kors. :-)
Lördagen startades upp med lite sovmorgon. På förmiddagen tog vi en tur till biblioteket så jag fick hem en bok. Efter det tog vi bilen upp till Stocksjön utanför Blåvik för lite korvgrillning. Naturligtvis hade jag glömt tändare så vi fick ta en akut tur upp till stugan för att hämta en så vi kunde få fart på brasan. Konstigt att jag fortfarande ser det som en självklarhet att det alltid finns en tändare med, det är trots allt snart 8 månader sedan jag slutade röka.
När elden brunnit ut var det lagom att bege sig tillbaka till Boxholm igen för att göra sig iordning för bio! Vi köpte en STOOOR bunke med popcorn att dela på för det är minsann riktigt biogodis det! Och filmen vi såg var Disneys "Flygplan", en söt historia om ett spridarplan vars största dröm var att få delta i en jorden runt-tävling för just flygplan, ni kan säkert gissa hur det gick för honom... :-)
En tur till McDonalds fick sätta punkt för dagen. För min del blev det Hot Wings, ett okej alternativ för mig nu när hamburgarna smakar mindre nu efter operationen än de någonsin tidigare gjort!
Allra sötaste lille gudsonen ringde och frågade om han fick sova över och självklart fick han det! Hans storebror skulle spela innebandymatch och han ville INTE följa med och titta. Då var det bättre att vara hos gudmor... :-)
Vi hann med lite bus i lekparken och lite uno innan han blev upphämtad igen, nästa helg har storebror innebandy hela lördagen så då kommer den lille gudsonen igen, då har vi lite mer tid för mys och bus!
I almanackan finns det ett inplanerat besök i helgen, en god vän kommer och hälsar på och det är tänkt att vi ska genomföra en liten vandring. Vi ska gå från Boxholm upp till Blåvik längs med östgötaleden. Det lär ju ta några timmar så det skulle ju kunna vara så att vandringslusten kan vara lite beroende av vad väderrapporten säger. Före helgen spådde SMHI regn men nu ser det bättre ut!
När jag fyllde år i början av maj så fick jag en present med posten av en god vän. Det var ett kuvert med presentkort hos Vinylfabriken.nu, den presenten var verkligen perfekt eftersom jag länge pratat om att beställa hem något väggord till köket men aldrig kommit till skott. Sedan dröjde en tid där jag velade om vad jag ville ha. Efter det dröjde en tid där jag starkt misstänkte att kuvertet med presentkortet råkat hamna på ett alltför bra ställe för jag kunde bara inte hitta det. Sedan hittades kuvertet igen och glädjen var stor. Så NU, nu är det gjort! Utvalt, beställt, uthämtat och uppsatt! Bättre sent än aldrig... Och till Åsa; stort tack för presenten!
I slutet av september flyttar en liten misse vid namn Elvis hem till oss. Jag tyckte att det var dags för Selma att få en kompis. Nu har jag en liten aning om att Selma inte kommer att vara helt nöjd med idén till att börja med med det bekymret får vi ta om/när det kommer. Han är i alla fall himla söt den där Elvis så han ska nog kunna få en surtant som Selma på fall.
Jag menar, vem kan motstå det här lilla pyret?
Som ett led i att Elvis flyttar hit så har jag köpt ett så kallat klösträd, ett sådant med flera våningar som ska vara jättekul att leka i om man är katt. Selma är måttligt road...
Nu har den lille sonen fyllt år också. 15 år. Så nu är det officiellt, jag har inga småbarn längre och borde med andra ord ha en massa tid över. En massa tid över är väl bland det sista jag skulle säga att jag har men en viss möjlighet att själv välja hur tiden ska användas det har jag faktiskt.
Den lille pojkens största önskan här i livet just nu är en epatraktor. Nu fick han ingen sådan igår men väl ett löfte om att bygga om en gammal bil till a-traktor. Så kvällen slutade med en mycket nöjd pojk!
Utöver det bjöds det på kräftor och tårta (nej, inte samtidigt utan efter varandra) helt enligt traditionen!
